LillLili

Dagen blev förstörd på mer än ett sätt.
Först blev den förstörd när man ännu en gång inser att folk förändras när man minst anar det. Och att det man kanske påpekat ett tag, det förändras ett halvår efter man insett att man inte längre kan befinna sig i närheten av varandra... Men visst, är ändå rätt glad att förändringen inte kom innan, för det hade ändå inte funkat.
Sen blir man också ganska så trött på folk som nätt och jämnt kan prata med en i övrigt, men när de kommer och handlar av mig, då jäklar. Då kan man prata i all oändlighet...Sinnes...

Sen så fick man en ny inblick i hur det möjligtvis ska bli på jobb. Usch och fy säger jag bara. Får se hur länge till man förblir kassaledare säger jag bara...

Men A räddade kvällen. Han bjöd på mat. Gott, gott säger jag bara! Det satt fint, och det tackar jag för!
Ska snart bjuda igen! Jag lovar!