Vänskap?
Varför har jag så jäkla lätt för att bara bli nertrampad, och sedan bara låtsas som om det inte hänt?
Bara glömma och förlåta?
Gömma och förlåta kan jag definitivt inte! Det kommer alltid att finnas där! Har aldrig känt mig mer sviken av pojkvän och vänner, så då lär det ju definitivt inte försvinna. Men man får väl göra sitt bästa. Både för en egens skull, och för övriga vänner i närheten, så de slipper höra allt skit.
Men det är sagt, och jag säger det igen: Jag har en viss förmåga att ta den mesta skiten, och sen när de ångrar sig, bara låta det vara. Tror det är lite det som är felet. De vet att jag står kvar.
Hur mycket skit ska man egentligen ta innan vänskapen är helt över, när är det egentligen dags att sätta ner foten?
Bara glömma och förlåta?
Gömma och förlåta kan jag definitivt inte! Det kommer alltid att finnas där! Har aldrig känt mig mer sviken av pojkvän och vänner, så då lär det ju definitivt inte försvinna. Men man får väl göra sitt bästa. Både för en egens skull, och för övriga vänner i närheten, så de slipper höra allt skit.
Men det är sagt, och jag säger det igen: Jag har en viss förmåga att ta den mesta skiten, och sen när de ångrar sig, bara låta det vara. Tror det är lite det som är felet. De vet att jag står kvar.
Hur mycket skit ska man egentligen ta innan vänskapen är helt över, när är det egentligen dags att sätta ner foten?
Kommentarer
Trackback
